State House

Office of the President of The Republic of Seychelles

News

Mesaz Prezidan Danny Faure pour Lafet Nwel 2016

Lafet Nwel in arive ankor enn fwa, avek tou sa ki I reprezante pour nou konman kretyen. Sa lafet  i fer nou rapel tou sa ki  bon pour limanite, bann valer fondamantal tel ki lanmour , lape , linite,  fraternite, konpasyon ek bonn volonte. Se sa mesaz   ki’n ganny transmet okour plis ki  2000 an ki nou pe selebre sa lafet, ki mark nesans Zezi Kri.

Dan nou pei, nou viv sa bann valer. Se sa  ki  fer nou sa pep armonye, ki  viv anpe avek divers kiltir,  ras ek  larelizyon; en pep ki sansib anver santiman ek bezwen   lezot, en pep ki annan  leker ek lebra ouver.

Zistwar Nwel i donn nous sa gidans lo ki mannyer nou kapab kontinnyen lo sa semen e annan lespwar dan en lavenir briyan e prosper.  I donn nou sa kouraz  pou fer fas avek nou bann defi, sirmont bann lobstak  e fer nou viv pli pros konman frer ek ser.

Sa lannen nou pei in pas atraver bokou levennman ki’n mark sakenn de nou dan fason diferan. I annan ki’n  eksperyans bokou difikilte tandiski lezot in war li konman en lannen   loportinite. Me sa ki pli enportan se sa ki sakenn de nou in kapab tire konman en leson ki pou enspir nou, ki donn nou lespwar pour sa lavenir ki nou pe esey kree ansanm pour nou zanfan. Nou swete demen ki nou bann zanfan  i annan sa menm lespri Nwel , ki zot kapab enterpret li dan en fason  ki ava fer zot  viv  bann menm valer  ki pou fer zot vin en pep pli fraternel, pli ini e ki annan plis konpasyon.

Pandan sa peryod festivite, mon swete ki nou zwenn avek lemonn pou nou selebre Nwel ansamn, me ki nou osi ranforsi nou zefor pou pli byen viv sa lespri Nwel. Annou pran en pti moman,  parmi bann selebrasyon pou nou reflesir dan ki fason  nou kapab met nou a dispozisyon lezot dan nou fanmir, dan nou landrwa travay, dan nou kominote e dan nou pei. Dan nou refleksyon, annou mazin bann zanfan ki pa pe pas Nwel dan en fanmiy; bann dimoun aze ki pe viv zot tousel, dan lasolitid, bann malad ki pe debat avek zot soufrans; bann ki’n perdi en manm zot fanmir e pe viv dan sagren; bann ki pe pas sa lafet dan prizon, lwen avek zot fanmir;   bann ki pe fer fas avek sitiasyon sosyal byen difisil; nou bann frer ek ser ki’n vin viktim fleo drog ek lalkol e manm zot  fanmir ki pe soufer. Annou reflesir ki mannyer sakenn de nou i kapab etann en lanmen pou ofer zot lanmour, rekonfor, soulazman ek lafors pou kontinyen.

I pa kout bokou  pou rann en pti vizit, pou pas en pti moman ansanm,  pou anvoy en pti swe, pou partaz sa lafet avek zot e fer en nenport pti zes  pou montre ki nou annan en leker pou lezot. Fodre pa ki nou bliye ki lafason ki nou tret sa ki pli feb, sa ki pli vilnerab, se sa ki pli gran tes pour nou konman en nasyon. Si nou kapab fer en pti diferans dan lavi en lot ki dan bezwen, mon asire ki sa Lafet Nwel pou annan plis sans, plis valer, pou anmenn plis lazwa dan nou leker, e plis lanmour dan nou lavi.

Pandan sa Lafet Nwel i osi en letan pou nou montre rekonesans e dir mersi pou tou bann byenfe. Dan sa lespri lanmour ek fraternite, nou eksprim nou lapresiasyon ek remersiman pour nou bann frer ek ser  ki pe travay dan bann servis  esansyel, bann manm servis militer ek lapolis, bann profesyonnel ek travayer lasante e lezot ankor, ki bezwen travay lizour konman aswar pou donn swen e asire ki nou pei  i kontinyen fonksyonn dan lord, lape ek sekirite.

Mon swe pour tou Seselwa, se ki zot selebre en bon Lafet Nwel me osi met an valer sa lespri lapartaz, lanmour ek linite ki mon konsider konman pli gran e ki depas  nenport ki diferans ki kapab annan antre nou konman en pti nasyon.

Mon pran sa loportinite pour mwan remersye tou dimoun – pour zot devouman e travay dir pandan sa lannen pou asire ki nou pti pei i kontinyen briye. Ki Bondye i kontinyen vers son benediksyon lo nou pei Sesel.

Mon swet tou Seselwa en Lafet Nwel ranpli avek lape ek lanmour.